Den kan vara dötrist och långtråkig och ….alldeles, alldeles underbar! Dessa ord är det säkert många som känner igen från Askungen, ord som flyger ur hennes mun när hon förvägras att gå på balen.

Samma känsla har jag ikväll när jag sitter hemma på en mörk & enslig gård, en kväll jag borde varit i Norrköping och nätverkat för att säkra kompetensförsörjningen i Sverige. Men ett par futtiga tusenlappar satte effektivt stopp för mig & två andra pedagoger att medverka på Teknikcollege´s rikskonferens.

Bakgrunden till min känsla á la Askungen är att Sverige från och med nästa år kommer räkna in ingenjörerna som ett bristyrke…och det har väl inte undgått er alla att det var just ingenjörerna & arbetarna på golvet som byggde upp Sveriges välfärd. Om vi i Sverige ska fortsätta vara ett välfärdsland krävs det att vi ombesörjer kompetensförsörjningen inom området…och det startar i skolan…

Det är skolan som är grunden och mycket av bevarandet av elevernas teknikintresse hänger på. Elever har från unga år en inneboende nyfikenhet på hur saker och ting fungerar och förhåller sig tillvarandra. Får de möta inspirerande lärare i grundskolan & gymnasiet tror jag liksom Gunnar Wetterberg (krönikör på bl.a. Expressen) att ansökningarna till ingenjörsutbildningarna blir fler.

Guldmedaljörerna i Svenska Gymnasiemästerskapen i Innovation 2019.

På min skola får eleverna på Teknikprogrammet möta engagerade lärare som gör sitt yttersta för att allas våra unga vuxna ska utveckla ett driv efter att lösa problem som tidigare generationer lämnat efter sig. Vi lärare har genom elevernas framgångar i diverse tävlingar sett att undervisningen svarar mot samhällets krav….

Men varför minskar söktrycket till Teknikprogrammet på vår skola? Varför minskar intresset för teknik?

Jag vet inte…men vad jag däremot vet…är att man aldrig får luta sig tillbaka och tro att allt löser sig pga av att man hittills haft framgångar…nej, man måste hela tiden se & söka efter nya koncept för framgångar.

Detta var vad jag ville göra i skrivande stund i Norrköping…jag ville prata med Ulrica, en kollega från Dalarna hur de gått från att vara två paralleller till att detta läsår har tre paralleller på teknikprogrammet…jag ville diskutera med representanter från näringslivet vilka kompetenser de ser att vi lärare utvecklar hos våra gymnasieungdomar…men… vad är en bal på slottet?

Men istället sitter jag på en mörk & enslig gård…och känner….

Mvh engagerad & besviken tekniklärare ❤

Min söndag har till största del bestått av omdömesskrivning för de elever jag undervisar i olika kurser. En av kurserna är Teknik1, en kurs som består av 13 olika kunskapskrav. Två, av mig, bedömda kunskapskrav behandlar teknikhistoria och genusperspektivet.

Inom ramen för teknikhistoria försöker jag utveckla elevernas förståelse & kunskap för drivkrafterna som ligger bakom olika produkter som uppstår vid en viss tid, men även hur de senare kommer att användas. De får även sig en tankeställare varför det pratas tyst om de kvinnor som faktiskt ligger bakom många av de uppfinningar & innovationer som vi idag tar för givna.

Krig är en oerhört kraftfull drivkraft, och lägger du till en moders kärlek för sina barn har du en explosiv drivkraft…

Drivkrafterna bakom det vi till vardags kallar silvertejp är just krig & moderskärlek. En anspråkslös tvåbarnsmor låg bakom den uppfinning som höll ihop den amerikanska insatsen under 2:a värlskriget.

Vesta Stoudt

År 1943 hade den amerikanska militären flera akuta problem; Italien gjorde hårt motstånd, Tyskland kämpade på med till synes outtröttlig frenesi, och de allierades försök att bromsa Japans brutala expansion i Asien hade ännu inte lyckats. Därför mottogs inte Vestas, en anspråkslös förvärvsarbetande kvinna, förslag om en ny sorts tejp som var bättre att använda till lådorna med ammunition. Då..1943..var kartongerna tejpade med en papperstejp som i fuktig & regnig väderlek tog flera minuter att öppna eftersom tejpen ”smulades” sönder. Alla ni som hållt på/håller på med idrott vet att små ynka sekunder kan avgöra en seger…men detta lyckades inte Vesta förmedla till sina chefer på Green River Ordnance Plant. Så…Vesta tog pennan och skrev följande till självaste presidenten (Franklin D Roosevelt):

”Jag har två söner där ute någonstans, en i Stilla havet, den andre är med i den atlantiska flottan. Du har också söner i det militära. Vi kan inte svika dem genom att ge dem lådor med ammunition som tar en minut eller mer att öppna”

Vesta fick gehör av presidenten, och hennes vattentäta tejp som var förstärkt med tyg, började direkt att tillverkas. Den här tejpen gick inte av i små, små bitar i fuktig väderlek…nej, vattnet rann av tejpen som vatten rinner av en gås…därför kom den av den amerikanska militära att kallas för duck tape…idag är det korrekta namnet på engelska duct tape.

Vesta Stoudts tjänade aldrig några pengar på sin uppfinning, men belönades med en så kallad War Worker Award för sina enastående insatser under kriget. I en familj av veteraner blev på så vis den anspråkslösa modern den största krigshjälten av dem alla.

Idag har Vestas innovation gått från att vara en militär angelägenhet till att bli stapelvara i var mans hem, och användningsområdena är oändliga…

Men hur är det med talesättet ”Tala är silver, men tiga är guld”?

Så som Carola sjunger om blev jag varse om idag…tron på det jag gör fick en verkligen törn.

För tron på framtiden…för skolan & sanningen & gemenskapen…fick mig verkligen att tänka om…

Min tro på det jag gör…att utbilda för att säkra Sveriges kompetensförsörjning…den tron dog totalt idag när jag fick se & höra några ledare som besitter makten att avgöra välfärden i Sverige…

Men om man ser det positivt…det fick det mig att sätta mig ned och skriva ett nytt CV…för kanske finns det en ny arbetsgivare som värdesätter mina egenskaper…

För jag vill nog hellre säga att jag är som Barns Courtney sjunger om i ”Glitter & Gold”…så håll tummarna för mig ❤

Som

För några veckor sedan var ”Värnamo” det mest googlade under ett dygn, och det på grund av ett bombdåd med koppling av gängkriminalitet. Imorgon när jag vaknar hoppas jag få höra att ”Värnamo” återigen varit det mest googlade under dygnet…men då av anledningen till att en av stadens fotbollsklubbar, IFK Värnamo, spelat in sig i Allsvenskan 🙂

Personligen tycker jag att det är underbart att idrott kan förena människor och få dem att känna samhörighet & gemenskap, det tredje steget i Maslows behovstrappa blir uppfyllt. Jag kan lova att IFK Värnamo, och lagets bedrifter kommer diskuteras på många arbetsplatser imorgon.

Tyvärr kommer jag inte att få möjlighet att känna den här samhörigheten, jag .kommer inte komma upp på det tredje trappsteget imorgon eftersom…det är v. 44 och därmed HÖSTLOV…och jag är ledig.

Personligen är fotboll inte en sport som jag är särskilt intresserad av, trots att till och med jag har en kort karriär i samma klubb…när jag var runt 12 år tyckte jag det kunde vara coolt att vara målvakt. Började i nämnd klubb, tränade ett par veckor, och sedan var det dags för match…och det var då jag och alla andra upptäckte att jag inte var den ultimata målvakten, eftersom jag backade in i mål när motståndarlaget kom in i anfalls området och sköt…hårda…bollar på mig…därmed var min fotbollskarriär avslutad.

Jag har testat på många idrotter under mina levnadsår, men inte i någon vann jag några framgångar…OM man inte räknar in Korpidrotten 🙂 Därifrån har jag mängder med 1:a priser ifrån…kan dock bero på att jag var den enda som ställde upp och tävlade i Juniorklassen

Men idag, när jag är 50 år gammal, känner jag att jag vinner högsta vinsten varje dag när jag tränar, på gymmet känner jag samhörighet…för min tränare pushar & lyfter på ett sätt som tilltalar mig. Det finns en form av glädje & stolthet bakom de sarkastiska orden som kan yttras…men jag vet att det inte är illa ment, och vi är många deltagare som får en skopa ovett öst över oss, och därmed infinner sig samhörigheten ❤

Idrott är en sann källa till ren och skär glädje ❤

Mig veterligen finns det endast två biologiska kön, och det är man och kvinna. Den som säger något annat måste nog besöka en optiker eller annan medicinskt utbildad person.

Imorse möttes jag av den glädjande nyheten att Sverige tagit sin 3:e OS-medalj genom Sara Sjöström…vilken bedrift, helt magiskt med tanke på att hon bröt armbågen tidigare i år. Med känslan av att vara stolt svensk fortsätter jag att läsa OS-nyheter och ser en artikel som får mig att fundera på hur människor egentligen tänker. Artikeln handlar om Laurel Hubbard, en tyngdlyftare från Nya Zeeland som är född som en man men som genomgått en könskorrigering och nu tävlar i årets OS i tyngdlyftning i kvinnoklassen….ehhhhh WTF liksom?!?

Det finns ju vissa skillnader mellan att vara biologisk man eller kvinna, och så har naturen genom evolutionen skapat oss. En av dessa skillnader är just männen generellt har mer muskelmassa sett i förhållande till den totala kroppsmassan. Skillnaderna mellan könen uppenbarar sig omkring puberteten och varar sedan livet ut. Män har också fler muskelfiber, alltså mer byggmaterial att utgå ifrån. Så då spelar det ingen roll att vi kvinnor ökar vår muskelmassa under styrketräning & bra kost precis lika mycket som männen, eftersom våra utgångsläge ser olika ut.

Är det då rättvist mot de biologiska kvinnor som kvalat in för tyngdlyftning till OS i Tokyo att de ska tävla mot Laurel (Gavin) Hubbard som levt 41 år av sina 43 som biologisk man? Inte enligt mig….

Men Internationella olympiska kommittén (IOK) och Internationella friidrottsförbundet (IAAF) anser båda att män som korrigerar till kvinnor ska stå utanför idrotten i minst tolv månader, detta för att deras testosteronnivåer ska sjunka till liknande som naturligt födda kvinnor har. Sedan är det fritt fram, för enligt IOK är det idrottarens egen könsidentifiering som avgör om denne ska tävla i mans- eller kvinnoklassen….för mig låter det som dopning a la juridik.

Vad tycker ni? Är det rättvist att en individ som blev född som man ska tävla mot individer med naturligt kvinnligt kön?

Alla elever på teknikprogrammet läser kursen entreprenörskap och då får de även testa på att starta, driva & avveckla ett företag enligt konceptet från Ung Företagsamhet.

Man kan väl säga att årets elever startat i motvind…en riktig snålblåst 🌬💨, i och med pandemin som hindrat dem från att ställa ut på mässor och sälja sina produkter under olika event.

Tur då att just det här UF-företaget har en person med en äkta & sann säljarteknik eftersom de lyckades prångla på mig sin produkt 😅…så de lyckades med en försäljning 💰

Hur gick det då? Fick jag igång en eld 🔥?

Det tog sig riktigt bra, så absolut att jag rekommendera en påse från KOTTE UF 🔥

Kanske har du hört talas om boken ”omgiven av idioter”? En bok som tar upp 4 olika personligheter på ett lekfullt & skämtsamt sätt…finns ingen vetenskaplig forskning bakom påståenden som görs i boken. Personligen tycker jag de olika personbeskrivningarna ( baserat på färgerna röd, gul, grön & blå) är ypperliga att utgå ifrån när jag pratar med mina elever om hur man bygger ett vinnande team

Om jag skulle ge mig själv en färg är jag gul, gul som solen ☀️ jag är en sådan person som får energi av andra människor, jag vill inte heller fastna i rutiner…jag är ganska verbal 🗣 av mig (vilket ibland är en nackdel). Dessutom är jag öppen, positiv, optimistisk & en spontan kreativ människa 🤗

Observera; gul klänning ☀️

Jag avskyr att upprepa samma saker alltför ofta (om det inte gäller antal repetitioner för en viss övning på gymmet 🏋️‍♀️ då funkar det fint). Därför har jag inte heller exakt samma planering år ut & år in i min undervisning, även om det är samma kurs…nä, det tilltalar inte mig. Jag försöker planera olika moment i kurserna jag undervisa så de ska passa just de elever jag för stunden har. På så sätt blir det ju en ny utmaning även för mig 🤩 som jag tillsammans med eleverna ska bemästra…kanske är det därför jag alltid går med glädje till jobbet 😃 söndagsångest är inte min grej.

Jag har ett fantastiskt jobb, det är ett kreativt & skapande yrke där slutprodukten är allas vår framtid 🤓 ett viktigt jobb som jag önskar skulle få mer positiv uppmärksamhet i media så att fler väljer läraryrket i framtiden 🤩

Jag firar den här starten på arbetsveckan med lite måndagsmys och tacos 🌮

Måndagen är snart gången för min del och jag ser redan fram emot vad tisdagen ska bära med sig 🙌

Ha en fin kväll alla…och ni som inte trivs med era jobb…se er om efter något nytt, för gnällrövar & negativa människor vill ingen jobba med ❤️

Är ett engelskt talesätt som hänvisar till en liten god gärning för någon annan människa ger ringar på vattnet…att skicka glädje till någon annan människa ✨

I dessa Corona-tider tror jag många varit oerhört hjälpsamma mot sin nästa, så pay it forward har inte bara varit ett talesätt utan det har blivit införlivar i många människors vardag…fantastiskt. Att hjälpa sina medmänniskor, att inte vara egoistisk och dela med sig är verkligen en fin egenskap.

Men….det finns ett ämne som får svensken att bli till den snålaste & egoistiska varelse denna jord sett…ett ämne som kan få den vänaste, trevligaste och mest omtänksamma människa att förvandlas till en demonisk furie som hellre ger bort sina egna barn än att tala om var de plockat sina kantareller 🍄🤪

Jag tillhör en av dem som kan gå i en kantarellskog utan att se en enda kantarell. Flugsvampar i oändlig mängd är det jag finner. När man frågar lite försynt om någon vill visa sina kantarellställen får man typ ett översittarleende tillbaka med ordet näää.

Det folket som hittar skogens gula guld inte vet är att när de postar sina bilder på sociala medier är att man kan få GPS-koordinater på bilderna 🤣 så nu blir det inte så svårt för mig att ge mig ut i skogen och plocka ett par kantareller så det räcker till ett par kvällsmackor 🤩

Har våren och sommaren bjudit många av, en sisådär 150 stycken sedan den 14:e januari…men nu plötsligt är dagen här då det bara är en endaste ensam natt kvar 🙏

Imorgon kör jag till Oskarshamn för att hämta upp sambon ❤️ nu är väntan äntligen över, och det ska bli så skönt att få leva samboliv några veckor innan vi blir särbos igen.

Enligt mig så har jag & sambon den ultimata relationen trots att vi inte borde ha det enligt statistiken…tydligen så håller förhållanden bäst om man är lika till det yttre…

Lika barn leka bäst heter det ju…men vi är inte så lika till utseendet. Inte heller är vi kompatibla under sommaren. När jag för två veckor sedan hälsade på sambon ville han sitta i skuggan på babordssidan men jag ville njuta av solens strålar på styrbordssidan…

Våra solkrämer ✨

Dessutom befinner vi oss i en riskperiod vad gäller alla förhållanden, vi har varit tillsammans i 7 år nu och det är allmänt känt att många förhållanden & äktenskap går i kras då. Varför är det så kan man undra? Troligtvis för att då har man skaffat ett eller fler barn och vardagen består mest av se till att förtaget La Familia fungerar, och närheten och gemenskapen mellan de en gång så förälskade paret försvinner.

Vi har inga småbarn som inkräktat på vår gemensamma tid 😅 kanske är det därför jag känner att vi inte kommer hamna i någon 7-årskris.

Även om jag & sambon är olika till utseende och olika på många olika områden, så är vi kompatibla på många andra sätt…jag är en fena på att köra båten så sambon kan idka sin vattensport 🤩 vi har samma humor, vi har samma värderingar och vi pratar med varandra..,,må så vara att jag pratar lite mera 🗣🤪 vi jobbar bra tillsammans…

Så jag är inte orolig för oss ❤️ men det kan bli ensamma nätter förr än jag anar…jag har inte fått min bettskena ännu 😅

”Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare.”

Ovanstående citat sägs vara myntat av Sokrates…en grekisk filosof som levde 400 år före Jesus födelse.

Varje vuxengeneration har sin utmaning med sina unga…för visst är jag inte ensam om att ha hört diskussioner om att våra unga är lata, inte tar de jobb som erbjuds och ibland så hävdas det även i samtalet att de saknar ambitioner och har ”curlats” genom livet. Men vems fel är det då att de blivit på det viset? Det är inte ungdomarnas fel iaf 🙂

Jag jobbar som bekant som gymnasielärare, och visst har jag väl någon gång uttryck missnöje över att de inte utnyttjar sin fulla potential i skolan utan ”nöjer” sig med ett lägre betyg. Men å andra sidan kan jag ju då reflektera över min undervisning 🙂 hur kan jag göra den än mer stimulerande för att eleverna ska känna meningsfullhet i sitt lärande? Detta är den ständigt återkommande frågeställningen man har som lärare. Men ett är säkert…mina elever tyranniserar inte mig 🙂 Men visst finns det en och annan som pratar när de borde arbeta. 

Idag hade jag ett ärende till den blå-vita butiken vid Bredasten. Något vajs med sina datorer hade de så jag kunde inte söka efter produkten jag ville köpa…då hörde jag glada röster som ropade ”Hej Nettan”, och där stod (de behövde inte resa sig upp 🙂 )två av ”mina” teknister och undrade hövligt om jag behövde hjälp. De la verkligen inte benen i kors när de visade mig vägen till rätt hylla…

Vi stod sedan och pratade en stund och det var kul att höra att en av dem använt sina kunskaper i SolidWorks för att rita en trappa åt sina föräldrar, då har man sett vilken nytta man har av det man lär sig i skolan. Jag skulle tro att han kan bli designer på riktigt. Den andre av killarna borde definitivt jobba som försäljare, och då teknisk sådan, för i honom har jag mött min överman i att prata på både in- och utandning 🙂

Men till Sokrates påstådda ord om ungdomar…han har så fel enligt mig. De ungdomar jag möter är trevliga individer som uppträder artigt, de är inte lata utan de jobbar när de får chansen (deras föräldrar har gjort ett gott arbete) …så jag har då hopp om framtiden.

Jag fick min tub med Autosol, och kunde lämna butiken med glatt hjärta över ett synnerligen gott kundbemötande.

IMG_0398

Och imorgon ska jag ta tag i mitt lilla projekt.

Ha en fortsatt fin tisdag alla vänner ❤