Idag är det den 1:e december och julmånaden har inletts, även om många anser att den startade i söndags i och med att det var 1:a advent.

Jul & advent, två ord som är så starkt förknippade med en av våra starkaste svenska traditioner…men två ord som faktiskt härstammar från två motpoler i vår svenska historia…den ena från den tiden då vi i Norden ägnade oss åt att tillbe Asagudarna och den andre från tiden vi i Norden blev ett kristet folk. Jag skrev i ett tidigare inlägg om vad ordet advent har för betydelse, men vad ordet jul rent språkligt betyder är det ingen som med säkerhet kan säga.

I andra språk är det lättare. Engelskans ”Christmas” betyder Kristusmässa. ”Weinachten” på tyska kan översättas men ”den heliga natten”. De romerska språken har utgått från den latinska ordet för födelse, ”natalis”. Men med ordet ”jul” är det mer komplicerat. Det är uppkom långt innan Jesus födelse. Det man däremot vet är att andra språk lånat ordet från oss. I Finland säger man ”joulu”, engelsmän & skottar använder ordet ”yule” för att med vördnad prata om högtiden och på Island säger man ”jolin”.

På den tiden då Nordborna var ”hedniska” höll man varje år tre stora offerfester. Man delade in året i ett sommar- och vinterhalvår. När sommarhalvåret var slut och skörden bärgad höll man ett stort blot (runt 14/10). Det andra stora blotet ägde rum ett halvår senare (14/4), och man firade att vintern var slut och man offrade för att de stundande vikingatågen skulle bli framgångsrika. Mitt emellan dessa blot höll man den tredje stora offerhögtiden, midvinterblotet. Man offrade kreatur och drack till till gudarnas ära ”dricka jul”. Det var mat & dryck i överflöd Det är ur den här fornnordiska traditionen som vår jul härstammar från.

Men varför fick vi fortsätta med frosserierna i december? Kristendomen innehåller ju lite allsköns inslag av ett asketiskt förhållningssätt, så visst är det märkligt att de dignande julborden år efter år tillåts 🙂 Troligtvis är det på det här sättet; När kristendomen började sitt antåg i Norden stötte munkarna på patrull, nordborna var inte helt enkla att omvända till den nya läran. Strategin för munkarna blev då att inte helt fördöma alla de hedniska sederna & traditionerna, och i synnerhet inte julsederna. Kyrkan anknöt sig då till den gamla nordiska julen, tolererade stycken av den gamla seden men gjorde så småningom julen helt och hållet förknippat till Jesu födelse.

Men än lever de hedniska traditionerna kvar i våra dagars julbord. Vem har inte haft känslan av att vara helt försatt i paltkoma efter några timmar på ett julbord?

De hedniska traditionerna lever också vidare i våra olika former av juldekorationer. Vill du veta mer om detta får du läsa morgondagens inlägg.

Ha en fortsatt fin 1:e december anno 2021 ❤