Jag Ă€r en frekvent besökare pĂ„ Hemnet, siten dĂ€r de flesta bostĂ€der bjuds ut till försĂ€ljning. Jag Ă€r ju, som mĂ„nga vet, inte den personen som trivs ensam pĂ„ en öde & mörk plats mitt pĂ„ mossen. đ
Idag hĂ€nde det…huset som mina förĂ€ldrar har byggt med hjĂ€lp av barnahĂ€nder (har minnen att jag varit hantlangare med teglet) Ă€r nu till salu đ€
Huset som Ă€r fyllt av hĂ€rliga minnen âšjag minns nĂ€r vi satt pĂ„ isoleringsbalar och grillade korv i den ”fĂ€rdiga” gillestugan.
Men frĂ„n samma rum har jag minnen dĂ„ vĂ„ra hundar Brasse och Hebbe i samma ögonblick vaknade, satte sig upp, reste ragg och morrade frĂ„n djupet av sina strupar samtidigt som de stirrade upp mot taket…mot denna plats (den nedre inringade)
HĂ€r hĂ€ngde mitt konfirmationsfoto, ett foto av mig som min syster kunde Ă€ndra skepnadđ»
Min storasyster som ocksĂ„ varit med om en del konstiga hĂ€ndelser i huset. Hon har berĂ€ttat om en hĂ€ndelse vid ytterdörren (övre delen av bilden ovanför) som fĂ„r mig att fĂ„ gĂ„shud bara jag tĂ€nker pĂ„ det đ hon Ă€r förresten född pĂ„ lĂ„ngfredagen 1965, och Ă€r man född pĂ„ den dagen sĂ€gs man besitta ockulta förmĂ„gor…tack gode gud att jag Ă€r född en vanlig dag i september đ
En annan traumatisk upplevelse skedde hĂ€r…
Eller flera…den hĂ€r lĂ€skiga trappan ville man helst inte gĂ„ i…jag har vĂ€rldsrekord i att ta en trappa i sĂ„ fĂ„ steg som möjligt…den hĂ€r klarade jag pĂ„ 2 đ
Egentligen Ă€r det inte dĂ„ konstigt att det spökar i huset, huset Ă€r byggt pĂ„ en gammal offerplats đȘ finns sĂ€kert en och annan sjĂ€l som Ă€nnu inte hittat rĂ€tt.
Med jag bor gĂ€rna hĂ€r igen, Ă€ven om mina fina nyckelpigetapeter som jag valde nĂ€r jag var 6 Ă„r Ă€r borta sedan lĂ€ngeâšoch jag hoppas att jag med detta inlĂ€gg skrĂ€mt bort mĂ„nga potentiella köpare đ€Ł
â€ïž