Vrede, ilska, förbittring, harm…ja de är alla ord som går hand i hand och beskriver en känsla…och fullt naturligt för oss tänkande och kännande varelser.

Att känna vrede betraktas som en dödssynd då denna känsla helt kan förblinda ditt sinne och uppfylla dig till bredden…så vida pass att du inte längre är uppfylld av Gud…Ajabaja!! Men vad har vi för en egoistisk Gud egentligen…snacka om bekräftelsebehov (värre än mitt :))…varför måste människor jämt gå runt och tänka på Gud? Utföra handlingar så att Gud är nöjd? Människor får inte göra något som kan reta upp Gud, då jäklar i havet tar det hus i helvetet…Gud förpassade ju faktiskt sin favoritson ned till helvetet, då denne satte sig upp mot sin far…vilka tonåringar gör inte det liksom???Stackars Lucifer…

Som sagt, vrede är en naturlig känsla precis som glädje. Det är inget fel att bli lite vred ibland…så länge inte vreden får dig att utföra handlingar som kan skada någon annan eller dig själv. Tänk istället att vreden är en konstruktiv känsla, vad får dig att bli förbannad? Låt upphovet vara din drivkraft till förändring 🙂 Känner du att vreden beror på andra människors handlande eller yttrande…luta dig tillbaka och lita på karma 🙂

Ha en alldeles fantastisk fredag alla vänner, och du…in med taggarna och ut med kärleken.

❤