Som en del vet har jag tidigare jobbat på FIGY, men då som lokalvårdare. Det här inlägget handlar om en särskilt läskig händelse i den gamla  brandstationen, nuvarande estethuset. Sätter helst inte min fot där igen…

Det var en morgon och jag och min kollega skulle in och storstäda i danssalen, den gamla vagnhallen, salen med stora fönster mot Lagastigen. Kollegan berättar att hon under natten vaknat av att någon var i hennes sovrum, hon kunde känna att någon tog på hennes arm, liksom smekte henne ömt på underarmen. Jag bara ”haha, du drömde bara”, men nej hon var klarvaken. Då tyckte jag att det var bara din gubbe som skojjar med dig…men just det ja han jobbade natt då och var alltså inte hemma. Jag försökte skratta bort det lite när kollegan plötsligt säger

– Jag hoppas han (hon var säker på vem som hade besökt henne)ger dig ett tecken så du tror mig….

Nu ni, kan jag lova att varenda känselcell på kroppen vaknade…för i ögonvrån ser jag dörrhandtaget på dörren in i danssalen börjar röra sig sakta upp och ned…sedan fortare och fortare…det sticker överallt på kroppen och det liksom börjar susa i öronen…

Hade det funnits en talangscout på plats hade jag blivit uttagen till OS-laget i  sprint…snabbare har nog inte en människa rört sig…på nolltid var jag ute med kollegan hack i häl. Väl ute börjar jag hysteriskt skratta, jag skrattar så jag knappt kan andas. Efter en stund, vet inte hur länge, lägger sig pulsen och jag börjar analysera vad som egentligen hände. När så jag övertygat mig själv att det måste finnas en rimlig förklaring till att handtaget började röra sig vill jag kontrollera detta och jag och kollegan vänder åter mot estetens hus…

Men vad som hände då kommer i ett annat inlägg…för än är historien inte slut…