Jag har ett diffust minne, men ändock ett minne från tiden som mycket litet. Jag tror att jag inte kan ha varit mer en 2 år.

Det hela utspelades sig i huset jag och min familj bodde i på den lilla orten Ohs. Jag minns att jag trillade ned i källartrappan, en trappa av trä och väldigt hal. Trappan är rak till en början sedan svänger den nästan 90 grader åt höger och man hamnar i tvättstugan. Jag dunsar nedför trappan och när jag reser mig upp ser jag bara mörkblått tyg som hänger på tvättlinan. Jag tror att det är överkast som mamma tvättat, och jag minns också att de var av sådant material som är strävt och otäckt. Material som jag inte vill ha fötterna på, för då kan jag inte andas.

Jag har en stark misstanke om att jag fick ”hjälp” nedför trappan av något av mina äldre syskon. Min starkaste misstanke faller på min storebror för han kanske var lite trött på sin söta lillasyster som tydligen åt upp hans LEGO !!! Det har han anklagat mig för, det minns jag. För jag kan inte tro att det var min storasyster som gav mig en liten knuff nedför trappan, hon var alltid så snäll och lekte med mig. Men nu när jag tänker efter så minns jag att jag också fick vara försöksperson när hon lekte ”smakleken” med sina kompisar. Minnet av hur det smakar att ha hela munnen full av mjöl kommer till mig väldigt tydligt nu.

Så eftersom jag inte vet vem som knuffade mig, får jag leva resten av livet i ovisshet om detta hemska illdåd.För inte kan det vara så att jag snubblade och trillade ned av mig själv?

Men det hela får anses vara preskriberat, det var ju några år sedan nu det hände.